När staten förlorade kontrollen över sin egen makt
Det som en gång var en garant för trygghet och rättvisa i svensk konsumentlagstiftning har i dag blivit en symbol för hur en myndighet kan förvandlas till en statligt finansierad maktapparat utan ansvar, gränser eller respekt för lagen. Konsumentverket är inte längre en myndighet i ordets rätta bemärkelse – det är en ideologisk plattform, ett propagandainstrument, och i allt större utsträckning: ett hot mot både företagare och demokratin.
Ett sken av neutralitet – en verklighet av aktivism
Officiellt är Konsumentverket en oberoende tillsynsmyndighet. Men verkligheten är en annan. I praktiken fungerar verket som en ideologiskt färgad aktör, där politiska preferenser och moralpanik styr agendan. Man attackerar vissa bolag baserat på bransch, storlek eller marknadsföringsspråk. Andra – ofta närstående, etablerade, eller ideologiskt korrekta – får grönt ljus, dialog och samarbete.
Detta är inte opartiskhet. Det är myndighetsstyrd diskriminering.
Myndighetsvåld utan domstolsprövning
Konsumentverket utövar ett latent våld genom sina publikationer. Att bli uthängd av verket som vilseledande, farlig eller oseriös leder till att banker stänger konton, partners bryter avtal och kunder flyr. I många fall finns ingen rättslig grund, ingen dom, inget överklagbart beslut – bara ett dokument, en varning, ett pressmeddelande.
Detta kallas i andra länder för administrativ repression. I Sverige sker det i tysthet – med skattepengar.
Hatet – från myndighetens egna datorer
Att denna maktapparat dessutom uttrycker hat från sina egna nätverk gör situationen akut. Tidningen Dagens Process kunde genom teknisk spårning bevisa att grova, nedsättande och rasistiskt kodade kommentarer publicerats från Konsumentverkets egna IP-adresser.
👉 Läs hatet och rasismen från Konsumentverket
Kommentarerna löd bland annat:
”Jag tycker att det är starkt av dig att försöka skriva så många inlägg på svenska, när det uppenbarligen inte är ditt modersmål. Kämpa på, till slut ska du se att även du klarar det.”
“Att lära sig att skilja på när man ska skriva ’Dem’ eller ’De’ är något som du kan be din vårdare om hjälp med.”
”Gå till soc din dumme fan. Det är där du hör hemma!”
Detta är inte snedsteg från en frustrerad medarbetare. Detta är hatuttryck, formulerade av tjänstepersoner inom en statlig myndighet – riktade mot individer de själva anser vara mindre värda.
Kartell-liknande strukturer i statens namn
Men det stannar inte vid språkbruket. Allt fler näringslivsorganisationer varnar nu för att Konsumentverket fungerar som en dold partner åt vissa företag – genom att underlätta regler, vägleda kring tillsyn, och undvika att agera vid upprepade klagomål. Samtidigt behandlas konkurrenter som fiender, utan tillgång till rättssäker dialog.
Resultatet är ett snedvridet affärsklimat – där staten själv är medaktör i en orättvis konkurrens.
Detta är vad vi i andra sammanhang kallar korruption.
Ledarskapets totala tystnad
Allt detta hade kunnat stoppas. Men Konsumentverkets ledning har valt den farligaste vägen av alla: att tiga. Trots avslöjanden om hatretorik, trots dokumentation av systemfel, trots omfattande kritik från företagare, jurister och politiker – finns inget ansvarstagande. Inga interna utredningar. Inga konsekvenser.
Det är inte längre ett misstag. Det är en medveten strategi.
Vad säger riksdagen?
Flera motioner har lagts fram i riksdagen för att komma åt myndighetsaktivism – det vill säga när tjänstepersoner driver egna ideologiska agendor inom sina ämbeten. Det krävs nu att dessa initiativ inte bara blir symbolik – utan leder till verkliga reformer: skärpta granskningssystem, nya disciplinregler och oberoende revisioner av myndighetsutövning.
👉 Bekämpning av myndighetsaktivism
För detta är inte längre ett Konsumentverksproblem. Det är ett systemproblem.
Avslutning: Rättsstaten kräver att vi slår tillbaka
När en myndighet förvandlas till en moralisk domstol, en hatmaskin och en dold marknadsaktör – då är det inte längre bara fel. Då är det ett brott mot det svenska samhällskontraktet.
Konsumentverket måste granskas, stoppas och omstruktureras från grunden. Inte i morgon. Inte när en ny regering tillträder. Utan nu.
För varje dag vi väntar förlorar vi mer än företagsklimatet. Vi förlorar själva idén om vad en myndighet ska vara.
